Jag ser svart himmel över mina tårar och smärta i mitt hjärta.
När ingen ser mig, När ingen hör mig så går jag och gråter i min hemlighet.
Allt känns som någon följer efter mig som jag vore en skugga.
Så här har det varit i den värld som jag lever i
men jag har vant mig att inse att livet räcker till.


Varför händer detta mig för?
du är en annan person som jag inte känner, vart är den gamla du jag ha känt över 3 år..
snart är det 4 år vi har känt varandra och nu gör du så här mot mig, VARFÖR ?
Jag minns inte varför men det blev som de blev,


Jag tror du bedrar,
att du helt enkelt ondskan föredrar.
Du är dock klädd vit
och ler snällt, men det är inte hit.

Jag tror du sviker,
att du inte från något dig viker.
Du gör det som krävs -
och med lycka du ser hur alla av dig kvävs.

Jag tror du ljuger,
att sanningen för dig inte duger.
Kanske är sanningen för lätt
och jag tror det bara är det egna sätt.
Ser lögnen som sant,
och fortsätter göra livets backe väldigt brant.


förstår vissa kan hata mig nu men förlåt för den jag är!
men jag kommer alltid o älska er även om jag har svikit er så sviker ni inte mitt hjärta!


blivit lite glömsk av mig, mitt minne räcker inte lika mycket som det gjorde förr.
Naturen är vacker, skogen med sitt natur, träd o grenar, svampar att plocka som inte är giftiga.
att lära sig av naturen är en stor del av sitt liv iallafall i mitt liv,
jag är en natur människa jag älskar naturen och vad den har att erbjuda :)
ungefär som denna dikt kan man beskrivas med ord men ro på hur man tar det som :P


Skönhet, när den är som störst.
På en plats dit ingen någonsin går.
Släcker all min kärleks törst.
Och allt jag inte förstår.

Allt som någon gång finns till.
Allt, och ingenting.

Snälla, får jag se allt? Jag vill.
Stillhet, tystnad, lek och spring.

Jag har lovat mig själv att inte längta.
Men jag kan inte låta bli.
Så fort porten börjar glänta.
Springer jag förbi.


Allt detta som skrevs idag är sant, både glädje som hat, kärlek ja allt,

måste finnas i världen i vårt dagliga liv som vi lever i !